Regnbågsbebbe

Åter på jobbet efter semestern. vet inte vad jag ska säga. Trodde det skulle kännas helt okej eftersom det är en rätt begränsad tid nu under hösten tills bebben tittar ut. Men icke. Jag är dödstrött och har inget som helst av mitt vanliga driv. fastnar i mina tankar och stirrar ut genom fönstret. Förhoppningsvis blir det bättre men nu längtar jag bara så mycket till december och det är dags.

 

Jag är så förundrad över alla som har tankar kring min mages storlek. Hälften säger: "Men va liten du är för att vara i vecka 24" och den andra hälften: " Men guuuuud va stor mage du har redan" För det första kan jag aldrig lista ut vad det är meningen att man ska svara på en sån kommentar, För det andra är det väldigt märkligt att männiakor plötsligt tar sig friheten att kommentera min kropp. Det blev så tydligt när jag kom tillbaka efter semestern...

 

Förövrigt mår jag faktiskt väldigt brqa. Mina största problem är att jag får ont  fötterna när jag går eller står längre än 30 minuter och att jag är så flåsig. Ska till barnmorskan på torsdag och ta prover mm. Det känns skönt att få bli lite uppkollad. Känns som det var ett tag sen nu.