Regnbågsbebbe

Igår besöket vi akupunktören. En vänlig kineisk man i sina bästa år. Vi pratade engelska med varandra och när han frågade mig för tredje gången om jag var gift förstod han äntligen att J och jag var ett par och fnissade glatt. Besöket ledde dock inte till mer än att han rådde oss att ta kontakt med en kinesisk doktor i Stockholm som kunde skriva ut kinesisk medicin (?) och sen eventuellet kombinera detta med akupunktur.

Tjaa..det var värt ett försök.. men vi kommer inte åka till Sthlm och leta reda på den däringa läkaren.

 

På söndag kör vi igång med pergo igen. Ett sista försök. J prtatade med sjukhuset igår och fick höra att vi förmdoligen kommer bli kallade till planeringssamtal inför IVF redan i september. Alltid något!!

 

Fredag och första jobbveckan går mot sitt slut. Det har känts ovanligt tungt att börja jobba i år. Vet inte riktigt varför. Hoppas att det bara är tillfälligt och att det vänder men jag är inne i en fas där jag funderar mycket på framtiden. Är det verkligen det här jag vill göra? Vad annat skulle jag kunna tänka mig osv.

Vet inte om det hänger ihop med alla funderingar på barn och bebistillverkningen....hursomhelst...

 

Har läst en del på nätet om PCO och hittade en intressant svensk studie om att akupunktur och fysisk aktivitet har bevisad effekt. Jag har aldrig tidigare intresserat mig för alternativmedicin (om nu akupunktur till hör den kategorin?!) men jag och J pratatde om det och bestämde oss för att göra ett försök. Tid är bokad hos kinesisk akupunktör för konsultation. Vi får helt enkelt se vad han säger och ta beslut om vi vill prova efter det. Måste erkänna att det känns lite flummigt och kanske en smula desperat men jag ska försöka ha ett öppet sinne till det hela. På torsdag ska vi iallafall dit.

Ska bli skönt med helg och hoppas på lite sommarvärme för att kunna åka och bada. Annars är det kräftskiva hos goda vänner och pyssel hemma som är planerat för vår del.

 

Är så glad över att läsa i era bloggar om alla magar som växer och över de bebisar som tittat ut. Det ger hopp!

Gårdagens besök visade (föga förvånande) att inget ägg hade växt sedan sist. Den här gången var vi inställda på det och blev inte lika besvikna. Vi pratatde om hur vi ville gå vidare och det visade sig att det var möjligt att göra ännu ett försök med provera och pergo samtdigit som vi står på väntelista för IVF. Det betyder alltså att väntan inte behöver bli en väntan full av ingenting, utan att jag faktiskt får möjlighet att knapra lite härliga tablteter under tiden. Tror inte jag vågar hoppas på mer än så just nu, speciellt inte eftersom läkaren sa att de ofta såg att kvinnor blev "immuna" mot pergotime efter några försök. Nu ska jag ialfl äta trippeldos den här gången men som sagt, läkaren lät inte särskilt hopppfull. För oss känns det ändå bättre att göra något, att ialfl ha en liten möjlighet, än att vara i ett vakum i tre månader.

 

Vi var på vippen att gå igång fullständigt och totalt byta spår, åka till danmark och försöka göra IVF där men nu när några dagar har gått och vi har lugnat oss lite känns det annorlunda. Vi ger sjukvården i Sverige lite mer tid.....

 

Andra provera tabletten idag. Nu rullar vi igång igen. J har skyddsutrurtning på och är beredd på mitt underbara Provera-humör som brukar infinna sig efter några dagar hehe.